Böjningsformer av verbet 'att avse, bege sig mot'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'aqSidu
أَقصِدُ
jag - nutid
qaSadtu
قَصَدتُ
jag - dåtid
'aqSida
أَقصِدَ
jag - subjunktiv
'aqSid
أَقصِد
jag - jussiv
du (m)
taqSidu
تَقصِدُ
du (m) - nutid
qaSadta
قَصَدتَ
du (m) - dåtid
taqSida
تَقصِدَ
du (m) - subjunktiv
taqSid
تَقصِد
du (m) - jussiv
du (f)
taqSidiina
تَقصِدِينَ
du (f) - nutid
qaSadti
قَصَدتِ
du (f) - dåtid
taqSidii
تَقصِدِي
du (f) - subjunktiv
taqSidii
تَقصِدِي
du (f) - jussiv
han
yaqSidu
يَقصِدُ
han - nutid
qaSada
قَصَدَ
han - dåtid
yaqSida
يَقصِدَ
han - subjunktiv
yaqSid
يَقصِد
han - jussiv
hon
taqSidu
تَقصِدُ
hon - nutid
qaSadat
قَصَدَت
hon - dåtid
taqSida
تَقصِدَ
hon - subjunktiv
taqSid
تَقصِد
hon - jussiv
vi
naqSidu
نَقصِدُ
vi - nutid
qaSadnaa
قَصَدنَا
vi - dåtid
naqSida
نَقصِدَ
vi - subjunktiv
naqSid
نَقصِد
vi - jussiv
ni (m)
taqSiduuna
تَقصِدُونَ
ni (m) - nutid
qaSadtum
قَصَدتُم
ni (m) - dåtid
taqSiduu
تَقصِدُوا
ni (m) - subjunktiv
taqSiduu
تَقصِدُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
taqSidna
تَقصِدنَ
ni (f) - nutid
qaSadtunna
قَصَدتُنَّ
ni (f) - dåtid
taqSidna
تَقصِدنَ
ni (f) - subjunktiv
taqSidna
تَقصِدنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yaqSiduuna
يَقصِدُونَ
de (m) - nutid
qaSaduu
قَصَدُوا
de (m) - dåtid
yaqSiduu
يَقصِدُوا
de (m) - subjunktiv
yaqSiduu
يَقصِدُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yaqSidna
يَقصِدنَ
de (f) - nutid
qaSadna
قَصَدنَ
de (f) - dåtid
yaqSidna
يَقصِدنَ
de (f) - subjunktiv
yaqSidna
يَقصِدنَ
de (f) - jussiv
ni två
taqSidaani
تَقصِدَانِ
ni två - nutid
qaSadtumaa
قَصَدتُمَا
ni två - dåtid
taqSidaa
تَقصِدَا
ni två - subjunktiv
taqSidaa
تَقصِدَا
ni två - jussiv
de två (m)
yaqSidaani
يَقصِدَانِ
de två (m) - nutid
qaSadaa
قَصَدَا
de två (m) - dåtid
yaqSidaa
يَقصِدَا
de två (m) - subjunktiv
yaqSidaa
يَقصِدَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
taqSidaani
تَقصِدَانِ
de två (f) - nutid
qaSadataa
قَصَدَتَا
de två (f) - dåtid
taqSidaa
تَقصِدَا
de två (f) - subjunktiv
taqSidaa
تَقصِدَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
'iqSid
إِقصِد
du (m) - imperativ
du (f)
'iqSidii
إِقصِدِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'iqSidaa
إِقصِدَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'iqSiduu
إِقصِدُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'iqSidna
إِقصِدنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.