Från julen till påsken

Såhär går sången

Nu är det jul igen
Och nu är det jul igen
Och julen varar än till påska

Men det var inte sant
Och det var inte sant
För däremellan kommer fasta
Skandinavisk julsång

Jul och påsk

När vi ska prata om jul behöver vi först lära oss det arabiska ordet för "födelse".

Ordet (miilad) kan syfta både på födelse i sin vanliga betydelse, och på Kristi födelse. När man pratar om tiden då man firar jul säger man (3iidu l-miiladi).

(3iid) betyder "högtid" och (miilaad) betyder "födelse". Frasen betyder bokstavligen "högtid av födelse" det vill säga julhögtiden.

Det arabiska ordet för "påsk" är (fiSH).

När man pratar om dagarna då vi firar påsk säger man (3iidu l-fiSH). Det betyder bokstavligen "högtid av påsk", alltså påskhögtiden.

Både (3iidu l-miilad) och (3iidu l-fiSH) är ägande-konstruktioner, som även kallas genitiv-konstruktioner eller idafa-konstruktioner. En annan känd idafa-konstruktion som också börjar med (3iid) är (3iidu l-fiTr).

Igen

Det finns olika sätt att säga "igen" på arabiska. Jag har valt (marra thaniya) som bokstavligen betyder "en andra gång".

Substantivet (marra) betyder "gång". Adjektivet som betyder "andra" är (thanii) i maskulinum och (thaniya) i femininum. Eftersom substantivet (marra) är femininum, ska adjektivet också vara i femininum: (thaniya). Man kan även förkorta uttrycket och bara säga (thaniyatan).

Ett annat alternativ är att säga (marra 'ukhraa) som bokstavligen betyder "en annan gång". Adjektivet som betyder "annan" är ('aakhar) i maskulinum och ('ukhraa) i femininum.

Ett ytterligare alternativ är att säga (min jadiid) som bokstavligen betyder "på nytt".

Nu är det jul igen...

Nu är vi redo att översätta den första halvan av sången.

Nu är det jul igen
al-'aan 3iidu l-miilaadi marratan thaaniyatan
الآن عيد الميلاد مرّة ثانية

Du känner säkert igen både (3iidu l-miilaadi) som betyder "jul" och (marra thaaniya) som betyder "igen". Det enda nya ordet är (al-'aan) i början av meningen, som betyder "nu".

Och nu är det jul igen
wa al-'aan 3iidu l-miilaadi marratan thaaniyatan
والآن عيد الميلاد مرّة ثانية

Här har vi ett till nytt ord i början: (wa) som betyder "och".

Och julen varar än till påska
wa yastamirru al-miilaadu Hattaa 3iidi l-fiSHi
ويستمرّ الميلاد حتّى عيد الفصح

Här känner vi igen första ordet (wa) som betyder "och". Vi vet också att (3iidi l-fiSHi) i slutet betyder "påskhögtiden". Om du har varit uppmärksam märker du att det står (3iidi) och inte (3iidu) som det gjorde förut. Det är för att ordet numera har kasus genitiv. Ordet som orsakar genitiv är (Hattaa).

(Hattaa) är ett intressant ord som kräver ett eget blogginlägg. Jag kan i alla fall säga att det är ovanligt krångligt för att vara ett arabiskt ord, eftersom det fungerar som preposition ibland och ibland inte.

Då var det bara ett okänt ord kvar: verbet (yastamirru) som betyder "han fortsätter" eller "den/det fortsätter". Dåtidsformen är (istamarra) som betyder "han fortsatte" eller "den/det fortsatte".

Att vara och inte vara

I förra blogginlägget skrev jag att det i arabiska sällan behövs något verb som motsvarar "är". Nu kommer vi till ett exempel då verbet "är" behövs i arabiskan: när det negeras, dvs när något inte är eller inte har varit.

Det första ordet (hadhaa) betyder "det här" på arabiska. Det sista ordet (SaHiiH) betyder "sann" eller "korrekt" på arabiska. Uttrycket (lam yakun) betyder "var inte" på arabiska. Partikeln (lam) används för att negera dåtid och (yakun) är en böjningsform av verbet (kaana) som motsvarar "är" på arabiska. Klicka på ögat-symbolen om du vill ha en mer utförlig förklaring av meningen. Då får du exempelvis veta att (SaHiiHan) är ackusativ, vilket beror på verbet (kaana).

Mellan dem två

Det arabiska ordet för "mellan" är (bayna).

Arabiska för "de två" är (humaa).

Kombinerar vi dem för att säga "mellan dem två" blir det (baynahimaa).

Du kanske noterar att vokalen (u) har ändrats till ett (i), det vill säga (humaa) har blivit (himaa). Det beror på att (bayna) är en preposition och efter preposition ska det vara kasus genitiv.

Kommer fastan

Sången slutar med "kommer fastan". Det blir (ya'tii aS-Sawmu) på arabiska.

Det första ordet är verbet (ya'tii) som betyder "kommer" på arabiska. Det andra ordet är (aS-Sawmu) som betyder "fastan".

Prefixet (aS) visar att ordet är i bestämd form. Grundordet (Sawm) som betyder "fasta".

Andra delen av sången

Nu vet vi tillräckligt för att översätta den andra delen av sången.

Men det var inte sant
lakin hadhaa lam yakun SaHiiHan
لكن هذا لم يكن صحيحا

Här känner vi igen hela meningen förutom första ordet (lakin) som betyder "men".

Och det var inte sant
wa hadhaa lam yakun SaHiiHan
وهذا لم يكن صحيحا

Här har vi samma mening igen, fast den här gången börjar den med (wa) som vi vet betyder "och".

För däremellan kommer fasta
fa-baynahimaa ya'tii aS-Sawmu
فبينهما يأتي الصيام

I den sista meningen känner vi igen (baynahimaa) som betyder "mellan dem två" och (ya'tii aS-Sawmu) som betyder "kommer fastan". Det enda nya ordet är (fa) i början, som i den här kontexten betyder det "för att".

Här måste jag erkänna att jag velar i översättningen. Även om (fa) är närmare ordvalet på originalspråket, kanske (li'anna) som betyder "eftersom" är närmare den faktiska betydelsen. Jag ger er (li'anna) också så får ni helt enkelt välja själva.

Lyssna på sången

Hoppas att ni har lärt er något nytt på arabiska. Själv tycker jag om att översätta sånger och andra texter till arabiska. Jag uppskattar ofta texterna mer på arabiska än på svenska. Särskilt den här texten. För om sanningen ska fram tycker jag att det är en ganska intetsägande och irriterande text på svenska. Och musiken är ännu mer irriterande. Det kan förstås bero på att den spelades så ofta när jag var barn. På egen risk kan ni lyssna på sången om jul och påsk och avgöra själva.