Böjningsformer av verbet 'att fÃ¥ att dansa'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'uraqqiSu
أُرَقِّصُ
jag - nutid
raqqaStu
رَقَّصتُ
jag - dåtid
'uraqqiS
أُرَقِّص
jag - subjunktiv
'uraqqiS
أُرَقِّص
jag - jussiv
du (m)
turaqqiSu
تُرَقِّصُ
du (m) - nutid
raqqaSta
رَقَّصتَ
du (m) - dåtid
turaqqiS
تُرَقِّص
du (m) - subjunktiv
turaqqiS
تُرَقِّص
du (m) - jussiv
du (f)
turaqqiSiina
تُرَقِّصِينَ
du (f) - nutid
raqqaSti
رَقَّصتِ
du (f) - dåtid
turaqqiSii
تُرَقِّصِي
du (f) - subjunktiv
turaqqiSii
تُرَقِّصِي
du (f) - jussiv
han
yuraqqiSu
يُرَقِّصُ
han - nutid
raqqaSa
رَقَّصَ
han - dåtid
yuraqqiS
يُرَقِّص
han - subjunktiv
yuraqqiS
يُرَقِّص
han - jussiv
hon
turaqqiSu
تُرَقِّصُ
hon - nutid
raqqaSat
رَقَّصَت
hon - dåtid
turaqqiS
تُرَقِّص
hon - subjunktiv
turaqqiS
تُرَقِّص
hon - jussiv
vi
nuraqqiSu
نُرَقِّصُ
vi - nutid
raqqaSnaa
رَقَّصنَا
vi - dåtid
nuraqqiS
نُرَقِّص
vi - subjunktiv
nuraqqiS
نُرَقِّص
vi - jussiv
ni (m)
turaqqiSuuna
تُرَقِّصُونَ
ni (m) - nutid
raqqaStum
رَقَّصتُم
ni (m) - dåtid
turaqqiSuu
تُرَقِّصُوا
ni (m) - subjunktiv
turaqqiSuu
تُرَقِّصُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
turaqqiSna
تُرَقِّصنَ
ni (f) - nutid
raqqaStunna
رَقَّصتُنَّ
ni (f) - dåtid
turaqqiSna
تُرَقِّصنَ
ni (f) - subjunktiv
turaqqiSna
تُرَقِّصنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yuraqqiSuuna
يُرَقِّصُونَ
de (m) - nutid
raqqaSuu
رَقَّصُوا
de (m) - dåtid
yuraqqiSuu
يُرَقِّصُوا
de (m) - subjunktiv
yuraqqiSuu
يُرَقِّصُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yuraqqiSna
يُرَقِّصنَ
de (f) - nutid
raqqaSna
رَقَّصنَ
de (f) - dåtid
yuraqqiSna
يُرَقِّصنَ
de (f) - subjunktiv
yuraqqiSna
يُرَقِّصنَ
de (f) - jussiv
ni två
turaqqiSaani
تُرَقِّصَانِ
ni två - nutid
raqqaStumaa
رَقَّصتُمَا
ni två - dåtid
turaqqiSaa
تُرَقِّصَا
ni två - subjunktiv
turaqqiSaa
تُرَقِّصَا
ni två - jussiv
de två (m)
yuraqqiSaani
يُرَقِّصَانِ
de två (m) - nutid
raqqaSaa
رَقَّصَا
de två (m) - dåtid
yuraqqiSaa
يُرَقِّصَا
de två (m) - subjunktiv
yuraqqiSaa
يُرَقِّصَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
turaqqiSaani
تُرَقِّصَانِ
de två (f) - nutid
raqqaSataa
رَقَّصَتَا
de två (f) - dåtid
turaqqiSaa
تُرَقِّصَا
de två (f) - subjunktiv
turaqqiSaa
تُرَقِّصَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.