Böjningsformer av verbet 'att buga'


nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'anHanii
أَنحَنِي
jag - nutid
'inHanaytu
إِنحَنَيتُ
jag - dåtid
'anHanii
أَنحَنِي
jag - subjunktiv
'anHanii
أَنحَنِي
jag - jussiv
du (m)
tanHanii
تَنحَنِي
du (m) - nutid
'inHanayta
إِنحَنَيتَ
du (m) - dåtid
tanHanii
تَنحَنِي
du (m) - subjunktiv
tanHanii
تَنحَنِي
du (m) - jussiv
du (f)
tanHaniina
تَنحَنِينَ
du (f) - nutid
'inHanayti
إِنحَنَيتِ
du (f) - dåtid
tanHaniyii
تَنحَنِيِي
du (f) - subjunktiv
tanHaniyii
تَنحَنِيِي
du (f) - jussiv
han
yanHanii
يَنحَنِي
han - nutid
'inHanaa
إِنحَنَى
han - dåtid
yanHanii
يَنحَنِي
han - subjunktiv
yanHanii
يَنحَنِي
han - jussiv
hon
tanHanii
تَنحَنِي
hon - nutid
'inHanat
إِنحَنَت
hon - dåtid
tanHanii
تَنحَنِي
hon - subjunktiv
tanHanii
تَنحَنِي
hon - jussiv
vi
nanHanii
نَنحَنِي
vi - nutid
'inHanaynaa
إِنحَنَينَا
vi - dåtid
nanHanii
نَنحَنِي
vi - subjunktiv
nanHanii
نَنحَنِي
vi - jussiv
ni (m)
tanHanuuna
تَنحَنُونَ
ni (m) - nutid
'inHanaytum
إِنحَنَيتُم
ni (m) - dåtid
tanHaniyuu
تَنحَنِيُوا
ni (m) - subjunktiv
tanHaniyuu
تَنحَنِيُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tanHaniina
تَنحَنِينَ
ni (f) - nutid
'inHanaytunna
إِنحَنَيتُنَّ
ni (f) - dåtid
tanHaniina
تَنحَنِينَ
ni (f) - subjunktiv
tanHaniina
تَنحَنِينَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yanHanii
يَنحَنِي
de (m) - nutid
'inHanuu
إِنحَنُوا
de (m) - dåtid
yanHaniyuu
يَنحَنِيُوا
de (m) - subjunktiv
yanHaniyuu
يَنحَنِيُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yanHanii
يَنحَنِي
de (f) - nutid
'inHanayna
إِنحَنَينَ
de (f) - dåtid
yanHaniina
يَنحَنِينَ
de (f) - subjunktiv
yanHaniina
يَنحَنِينَ
de (f) - jussiv
ni två
tanHaniyaani
تَنحَنِيَانِ
ni två - nutid
'inHanaytumaa
إِنحَنَيتُمَا
ni två - dåtid
tanHaniyaa
تَنحَنِيَا
ni två - subjunktiv
tanHaniyaa
تَنحَنِيَا
ni två - jussiv
de två (m)
yanHaniyaani
يَنحَنِيَانِ
de två (m) - nutid
'inHanayaa
إِنحَنَيَا
de två (m) - dåtid
yanHaniyaa
يَنحَنِيَا
de två (m) - subjunktiv
yanHaniyaa
يَنحَنِيَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tanHaniyaani
تَنحَنِيَانِ
de två (f) - nutid
'inHanataa
إِنحَنَتَا
de två (f) - dåtid
tanHaniyaa
تَنحَنِيَا
de två (f) - subjunktiv
tanHaniyaa
تَنحَنِيَا
de två (f) - jussiv

Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.

Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.

Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.

Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.

Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.

Imperativ används vid uppmaningar.