Böjningsformer av verbet 'att gÃ¥ ner'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'anHadiru
أَنحَدِرُ
jag - nutid
'inHadartu
إِنحَدَرتُ
jag - dåtid
'anHadir
أَنحَدِر
jag - subjunktiv
'anHadir
أَنحَدِر
jag - jussiv
du (m)
tanHadiru
تَنحَدِرُ
du (m) - nutid
'inHadarta
إِنحَدَرتَ
du (m) - dåtid
tanHadir
تَنحَدِر
du (m) - subjunktiv
tanHadir
تَنحَدِر
du (m) - jussiv
du (f)
tanHadiriina
تَنحَدِرِينَ
du (f) - nutid
'inHadarti
إِنحَدَرتِ
du (f) - dåtid
tanHadirii
تَنحَدِرِي
du (f) - subjunktiv
tanHadirii
تَنحَدِرِي
du (f) - jussiv
han
yanHadiru
يَنحَدِرُ
han - nutid
'inHadara
إِنحَدَرَ
han - dåtid
yanHadir
يَنحَدِر
han - subjunktiv
yanHadir
يَنحَدِر
han - jussiv
hon
tanHadiru
تَنحَدِرُ
hon - nutid
'inHadarat
إِنحَدَرَت
hon - dåtid
tanHadir
تَنحَدِر
hon - subjunktiv
tanHadir
تَنحَدِر
hon - jussiv
vi
nanHadiru
نَنحَدِرُ
vi - nutid
'inHadarnaa
إِنحَدَرنَا
vi - dåtid
nanHadir
نَنحَدِر
vi - subjunktiv
nanHadir
نَنحَدِر
vi - jussiv
ni (m)
tanHadiruuna
تَنحَدِرُونَ
ni (m) - nutid
'inHadartum
إِنحَدَرتُم
ni (m) - dåtid
tanHadiruu
تَنحَدِرُوا
ni (m) - subjunktiv
tanHadiruu
تَنحَدِرُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tanHadirna
تَنحَدِرنَ
ni (f) - nutid
'inHadartunna
إِنحَدَرتُنَّ
ni (f) - dåtid
tanHadirna
تَنحَدِرنَ
ni (f) - subjunktiv
tanHadirna
تَنحَدِرنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yanHadiruuna
يَنحَدِرُونَ
de (m) - nutid
'inHadaruu
إِنحَدَرُوا
de (m) - dåtid
yanHadiruu
يَنحَدِرُوا
de (m) - subjunktiv
yanHadiruu
يَنحَدِرُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yanHadirna
يَنحَدِرنَ
de (f) - nutid
'inHadarna
إِنحَدَرنَ
de (f) - dåtid
yanHadirna
يَنحَدِرنَ
de (f) - subjunktiv
yanHadirna
يَنحَدِرنَ
de (f) - jussiv
ni två
tanHadiraani
تَنحَدِرَانِ
ni två - nutid
'inHadartumaa
إِنحَدَرتُمَا
ni två - dåtid
tanHadiraa
تَنحَدِرَا
ni två - subjunktiv
tanHadiraa
تَنحَدِرَا
ni två - jussiv
de två (m)
yanHadiraani
يَنحَدِرَانِ
de två (m) - nutid
'inHadaraa
إِنحَدَرَا
de två (m) - dåtid
yanHadiraa
يَنحَدِرَا
de två (m) - subjunktiv
yanHadiraa
يَنحَدِرَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tanHadiraani
تَنحَدِرَانِ
de två (f) - nutid
'inHadarataa
إِنحَدَرَتَا
de två (f) - dåtid
tanHadiraa
تَنحَدِرَا
de två (f) - subjunktiv
tanHadiraa
تَنحَدِرَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.